.

När man kommer hem har en bonnjävel sprutat ut grisbajs och griskiss. Mmm, nu vet man att man är hemma på landet igen. Härligt. Not.

När jag lämnade lägenheten vid fyra i eftermiddags kände jag mig jätte stressad. "Hinner jag innan tåget går? Måste jag springa? Kan jag ens springa med denna packning?". Jag kom en halvtimme innan tåget gick och var helt genom svettig. På tåget fick jag hjälp av en snäll man som hjälpte mig med att få upp väskan på hyllan. Hur skulle världen se ut utan män? Antagligen skulle gångarna i tågen vara fullproppade med väskor.
Framför mig satt en barnfamilj i cirka en timme. De hade två barn som var ungefär fem och ett år gamla. Killen som var fem år ifrågasatte allt jag gjorde och lite till. Den lilla tjejen på ett år satt istället och tjuvkikade på mig mellan sätena och skrattade. Speciellt när jag vinkade och gjorde roliga miner. Alltid kan man glädja någon!

Nu är man hemma och jag är tröttare än tröttast. Nu ska jag sova. Natti!